Det framkom att han kände den anonyme uppgiftslämnaren redan under sin tid som medarbetare inom huvudåklagarämbetet, dock kände den mannen honom bättre än tvärtom. Personen i fråga har nära samband med den ryska underrättelsetjänsten. Iljuchin sade att det kändes lätt att prata med honom, eftersom de pratar samma professionella språk.
Iljuchin sade att redan innan mannen trädde fram och berättade om förfalskningarna, så fanns det starka tvivel angående Katyn-dokumentens äkthet. Han visade upp Berijas fyrsidiga brev nr. 794/B och berättade om att man har gjort en expertundersökning kring det. Det har visat sig att brevets sidor är skrivna på två olika skrivmaskiner.
Enligt Iljuchin var sådant otänkbart vid framställningen av topphemliga dokument. Det hände ibland att man av sekretesskäl t.o.m. förstörde skrivmaskinerna som användes för att skriva ut hemliga dokument. Av den anledningen, sade Iljuchin, var det inte svårt att känna tilltro till den anonyme uppgiftslämnarens uppgifter.
Enligt mannen skapades förfalskningsgruppen under president Jeltsins tid. Uppgiftslämnaren och Iljuchin utesluter dock inte att förfalskningarna av arkivdokument kan ha inletts ännu tidigare än så. Bland annat har det pratats och pratas fortfarande mycket om de s.k. ”hemliga tilläggsprotokollen” till Molotov-Ribbentroppakten från 1939. Iljuchin anser att även de är förfalskade och tillverkade på Aleksandr Jakovlevs initiativ. Dock bör detta undersökas närmare, menar Iljuchin. Han säger att originalen till de hemliga tilläggsprotokollen saknas och har aldrig visats upp. De finns varken i Tyskland eller USA. Kopior av dessa protokoll dök först upp i USA och så småningom även i Ryssland under Gorbatjovs tid.
Uppgiftslämnaren sade att han måste ta och prata med sina tidigare förfalskningskollegor angående dessa protokoll, för som han säger ”vi kan ha tillverkat dem också”. Han kom i kontakt med förfalskningsgruppen i början av 1990-talet. Förfalskarna arbetade just under den tid då en regeringskommission höll på att avhemlighålla dokument från det sovjetiska kommunistpartiets centralkommitté.
Gruppen var förlagd i Nagornoje utanför Moskva och hade den tekniska utformningen av de förfalskade dokumenten som sin uppgift (d.v.s. att sätta dit signaturer, stämplar o.s.v.). Själva texterna var redan färdigskrivna (de innehöll datum och allt) och levererades till gruppen för det slutliga arbetet. De fick också äkta skrivmaskiner från 1930- och 1940-talen som skulle användas för att skriva ut förfalskade dokument. Enligt Iljuchin hade den tidigare 9:e styrelsen vid KGB kvar många skrivmaskiner och andra material från den tiden. Vid förfalskningarna använde man alltid gamla blanketter och skrivmaskiner. En del sådana blanketter har uppgiftslämnaren tagit med sig och överlämnat till Iljuchin.
En del av de stämplar som man använde hade man däremot tillverkat själv. Förutom Berijas och Stalins namnteckningar har man använt förfalskade signaturer för Vorosjilov och Molotov. En del av stämplarna var annars äkta och hade levererats till dem efter det att centralkommitténs byggnad i Moskva hade intagits.
Mannen har berättat att det var just hans förfalskningsgrupp som tillverkade ”Berijas brev” som innehöll en begäran om att avrätta 21.857 polska fångar. Enligt honom är ”Politbyråns utskrifter” till Berija och Sjelepin också falska. Den ena av dem, ”utskriften till Berija”, avslutas med ”sekreteraren i centralkommittén”, utan något namn efter och utan stämpel. I ”utskriften till Sjelepin” står det ”sekreteraren i centralkommittén J. Stalin” (där Stalins namn har skrivits in efteråt) och ovanpå det har man satt en stämpel från partiets centralkommitté, där partiets namn är SUKP istället för VKP(b). 1940 hette partiet VKP(b) och en SUKP-stämpel var således helt omöjlig i ett dokument från den tiden.
Iljuchin säger att i.o.m. det att de tyngsta dokumenten är falska, så frågar man sig om det finns fler bevis i det här kriminalrättsfallet, som ger grund att hävda att allt hände efter ett beslut i Politbyrån, d.v.s. landets högsta ledning.
Enligt Iljuchin verkar det som om den anonyme uppgiftslämnaren ännu inte har berättat allt och sitter på mer information. Möten de båda emellan fortsätter.
Källa: http://tv.km.ru/viktor_ilyuxin_kto_sfalsificziro
http://tv.km.ru/viktor_ilyuxin_kto_sfalsificziro/textversion
